Identitetsstöld & bedrägeri
Vet du hur du skyddar dig mot identitetsstöld och digitala bedrägerier?
📚 Fördjupning
Identitetsstöld i Sverige – så skyddar du dig
Identitetsstöld innebär att någon använder dina personuppgifter – ofta personnummer – för att ta lån, ingå avtal eller begå brott i ditt namn. Nära 18 000 identitetsbrott anmäldes under 2023.
Hur sker identitetsstöld?
- Dataintrång: Läckta personnummer från myndigheter eller företag
- Phishing: Du luras att lämna ut uppgifter – se vårt test om phishing
- Social engineering: Angriparen kontaktar banker i ditt namn – en metod som beskrivs närmare i artikeln om social engineering-attacker
- Fysisk stöld: Post, plånbok, ID-handlingar
Skyddsåtgärder
Spärrmarkering hos kreditupplysningsföretag
Kontakta UC, Bisnode, Creditsafe och begär en spärr. Du kan anmäla dig till Kreditspärr via MinUC.
Bevaka ditt personnummer
Tjänster som IDkollen och UC Personbevakning notifierar dig vid kreditansökningar och Kronofogdeärenden.
Hantera din digitala exponering
- Var restriktiv med att ge ut personnummer
- Kontrollera dina uppgifter hos Skatteverket och Kronofogden regelbundet
Vad du ska göra om ditt personnummer hamnat i fel händer
Om du misstänker att ditt personnummer missbrukats är snabb handling avgörande.
Omedelbart
- Polisanmäl identitetsbrottet på polisen.se. Begär ärendenummer.
- Kontakta Skatteverket – kontrollera att ingen adressändring genomförts.
- Kontrollera Kronofogden att inga falska skulder registrerats.
- Kontakta Bolagsverket att inget bolag registrerats i ditt namn.
Kreditupplysningarna
- Begär kostnadsfritt kreditutdrag från UC, Bisnode och Creditsafe
- Begär omedelbar kreditspärr hos alla tre
- Kontakta banker och kreditgivare som berörs
Löpande uppföljning
Identitetsstöld kan ha utlöpare i månader eller år. Fortsätt bevaka dina kredituppgifter, skattekonto och Kronofogden regelbundet. Dokumentera all kommunikation.
Bluffsamtal och Swish-bedrägerier – aktuella metoder
Bedrägerierna via telefon och Swish har blivit allt mer sofistikerade – många opereras av internationella kriminella nätverk med callcenters.
Vanligaste metoderna i Sverige 2025
Polisbluffar
"Polisen" påstår att ditt konto används i kriminell verksamhet. Du måste "säkra dina pengar" genom att ta ut dem. Riktiga polisen ringer ALDRIG och ber om pengar.
Bankbedrägerier
Falsk bank ringer om "misstänkta transaktioner" och ber dig legitimera via BankID. Logga ALDRIG in via BankID på uppmaning från inkommande samtal. Lär dig mer om vishing och andra telefonbedrägerier.
Swish-bedrägerier
- Felöverföring: "Jag råkade Swisha dig 2 000 kr, kan du swisha tillbaka?" – transaktionen är förfalskad.
- Bluffköp: Du säljer på Blocket, köparen skickar en förfalskad kvittobild.
- Supportbedrägeri: "Swish kundsupport" (via Google-annons) tar fjärrstyrd åtkomst.
Skyddsregler
- Logga aldrig in med BankID på uppmaning från inkommande samtal
- Verifiera Swish-betalningar i din EGNA Swish-app
- Inga myndigheter tar betalt via Swish, presentkort eller Bitcoin
- Prata med äldre anhöriga om dessa metoder
❓ Vanliga frågor
Hur vet jag om mitt personnummer missbrukats?
Beställ ett gratis kreditutdrag från UC, Bisnode och Creditsafe för att se om krediter sökts i ditt namn. Kontrollera Kronofogden för eventuella okända skulder och Skatteverket för oväntade adressändringar. Tjänster som IDkollen och UC Personbevakning kan ge löpande notifieringar.
Kan jag spärra mitt personnummer permanent?
Du kan inte spärra personnumret i sig, men du kan sätta en kreditspärr hos UC, Bisnode och Creditsafe som gör att ingen kan söka kredit i ditt namn utan extra verifiering. Du kan också begära spärrmarkering hos Skatteverket om du är utsatt för hot.
Är Swish säkert att använda?
Ja, Swish-appen i sig har stark säkerhet med BankID-verifiering. Riskerna ligger i social engineering-attacker runt Swish — till exempel falska felöverföringar eller bluffsamtal som ber dig legitimera med BankID. Verifiera alltid betalningar i din egen Swish-app och logga aldrig in med BankID på uppmaning från en inkommande uppringare.